[Part I]
[Verse 1]
Skådespel, skådespel
Skiten inväntar många fler
Drömmar varje gång jag sover fel
Vardagar jag inte vågar se
För dagarna går bara neråt
För begäret att sluta skapa mer och
För lust, för frossa och för tv-spel
Sånt som skrämmer bort vår generation
Varje person med en passion drömmer om att yttra ord som heltidsyrke
Att finna lyckan när man vandrar planlöst genom tystnad
Men jag är inte där än
Varje synd jag begått lockar mig in i en skärseld
Sanningen ska fram innan jag tar farväl
Men en hel åldersgrupp i limbo klarar inte pressen
Av hydraulen
Vår generation i en nedåtgående spiral
Miljoner år av gener får ett stopp hos mig
För jag tänkte inte skaffa barn
Skådespel, skådespel
Skiten inväntar många fler
Kommentarer på Instagram med en uppräckt hand
För vi är en hel generation nedtyngd av nedstämdhet
[Hook]
Alla fyra på marken
Planlös i öknen
Kom inte hit
Alla fyra på marken
Planlös genom öknen
Alla fyra på marken
Planlös i öknen
Kom inte hit
Alla fyra på marken
Vandrar planlöst
Genom öknen
[Verse 2]
Jag försöker förklara det så gått det går
Inte alltid trauman som skapar dessa huvudsår
Bara tanken att vi är vi
Att du är du, jag är jag, och det är något som kommer förbli
Tills vi ligger två meter under marken
Eller som korn i sanden, som att blåsa bort dammet
Vad ska man göra tills dess?
Varför orkar man inte gå upp ur sängen?
Varför förtränger man ärenden, snoozear larmet, ligger kvar och försöker lönlöst döda tristess?
Det bränner i skallen när pressen kommer
Pressen formar passioner till stress och ångest
Känner mig fången och jag kanske upprepar mig själv
Men jag vet att detta är en story många känner igen
För jag sträckte ut en hand och fick tillbaks en flock
Insåg att detta inte är nåt man skämtar bort
Kom som en chock, hur mycket folk vi förråt
Hur mycket folk som ska gå bort innan nån gör nåt
(Nån annan ska göra nåt)
Och det är alltid nån annan
Lämnar över ansvaret till nån som inte relaterar
Inte orkar vela få nån att fatta mera
Enklare att förklara med fyra ord
Jag är fucking deprimerad
[Part II]
[Verse 1]
Jag är Mashhad Yansha, son till Mohammad
Den minst anade legenden av oss alla
Vem kan jag snacka om när jag nämner den allra bästa alive, ha
Får hjärtan att stanna, svär på min mamma
Skiten kommer få alla boys på knäna när dom hör den sista låten
Snacka inte skit om mig för jag tar åt mig
Ett ego mindre än du anat, så förlåt mig
[Bridge]
Min hjärna har sjukt effektiva härskartekniker
Förminska, förlöjliga, förgöra alla drömmar
Finns det någon som inte bryr sig ett skit om det?
För minsta lilla tvivel lämnar min kropp bedövad
[Verse 2]
Det sjukaste är nog inte sånt som går snett
Utan att kroppen vaknar upp när hjärnan då på nåt sätt
Stannar kvar i drömmen, tanken glömd
20-nånting år, men beroende av beröm
Dromedaren en av alla härliga vidunder
Elefanten mitt i rummet och jag som vanligt i hörnet
Jag pallar inte skämta bort stämningen i rummet
Jag pallar inte skämta bort stämningen i rummet
[Bridge]
Min hjärna har sjukt effektiva härskartekniker
Förminska, förlöjliga, förgöra alla drömmar
Finns det någon som inte bryr sig ett skit om det?
För minsta lilla tvivel lämnar resten av min kropp bedövad
[Part III]
[Verse]
Kanske att jag fångar fel tankar i texter
Kanske att vi är fångar till våra egna känslor
Kanske, det enda vi har är kanske
Potentialen skiner, jag peakar vid domedagen
Kommer förevigt på efterkälken
Vad säger det om mig?
Länge trott att nio miljoner människor hakar upp sig
På petitesser, bara temporärt ledsen men förevigt fast i deppen
[Bridge]
Jag är dromedaren
Jag är dromedaren
Jag är dromedaren
Jag är dromedaren och skivan säger varför
[Part IV]
[Hook]
Alla fyra på marken
Planlös i öknen
Kom inte hit
Alla fyra på marken
Vandrar planlöst
Genom öknen
Alla fyra på marken
Planlös i öknen
Kom inte hit
Alla fyra på marken
Vandrar planlöst
Genom öknen
